Synonymer som superkraft
Synonymer är inte utbytbara legobitar. De är finjusteringsknappar för ton, stil och känsla.
Artiklar
Felplacerade versaler
Felplacerade versaler gör mer än att bryta mot skrivregler – de skapar ett visuellt brus som får läsaren att tappa fokus.
Från räv bakom örat till luspank
Visste du att svenskan har ett helt menageri av djur som egentligen beskriver människor? Räven är slug, myran flitig, lejonet modigt och kyrkråttan fattig.
Kalla fötter och gröna fingrar
Dina fötter kan bli kalla utan att du fryser. Ditt hjärta kan hamna i halsen utan att du är sjuk. Och dina fingrar kan vara gröna trots att du just tvättat händerna.
7 sätt vi (miss)förstår ordet "egentligen"
Börjar mötet klockan 10 – eller inte? Svaret beror på vem du frågar, och det lilla ordet "egentligen" är orsaken.
Från "hughskot" till "spontan idé"
Nästa gång du avfärdar något som "bara ett hugskott" använder du ett urgammalt tankesätt – ett där idéer inte uppstod i hjärnan utan sköts in i själen.
Från 'qvarn' till 'kvarn'
Visste du att kvinna en gång stavades qvinna, att vad skrevs hvad och att rött var rödt?
Svenska ord som målar med ljud och rytm
Vissa ord behöver nästan ingen förklaring. Krasch känns som ett slag. Porla flyter fram. Klucka bubblar. Fnissa fnissar nästan redan innan någon hunnit skratta. Men varför känns många svenska ljudord så träffsäkra?
Vem gjorde vad – egentligen?
Du läser en mening och förstår den direkt. Problemet? Din kollega förstår den helt annorlunda.
Från Per Månsson till Persson
För bara några generationer sedan hade de flesta svenskar inget efternamn i dagens mening. Din identitet var ditt förnamn — resten var bara en hänvisning till din pappa.
Hinner du? Det lilla verbet som avslöjar svenskarnas osynliga tidspress
Två ord. En fråga. Och en hel kultur av tidspress inbakad i grammatiken. "Hinner du?"
Ödmjuk, förförisk och andra vardagsord med oväntat ursprung
Visste du att ödmjuk bokstavligen betyder "som lätt blir mjuk"? Eller att rolig en gång beskrev stillhet?
Solen är hon, men vi säger den: Språkhistorien bakom våra ords kön
Visste du att hästen en gång var han, färden var hon och barnet var det – inte för att någon tyckte att hästar var manliga, utan för att det var grammatikens regler?
Kölar och krut: Så gav sjöfarten och militären oss vardagliga uttryck
Du behöver inte ha seglat över Östersjön eller marscherat i uniform för att prata som en sjöman eller soldat. De flesta svenskar gör det varje dag.
Kam, band och nattmössa: Uttryck som unga inte längre känner igen
Här gräver vi i verktygslådan bakom våra vanligaste idiom och visar vad som händer när prylen försvinner men orden lever kvar.
Grammatiken som gör engelska lånord helsvenska
Du säger mejlade, bloggar och en app utan att blinka. Men har du tänkt på att du just körde tre engelska ord genom en osynlig svensk grammatikmaskin
Pärer, dorgnålar och bôna – Sveriges dialektala ordskatt
Du säger potatis. Din granne säger pärer. I Skåne säger de pantofflor. Samma knöl, tre helt olika ord.
"Gå" eller "flanera": Små verb som gör stor skillnad
"Hon gick hem". Okej. Men hur gick hon? Svenskan har ett dussin rörelseverb som beskriver det – utan extra adjektiv.